Havsöron recept
Amerikanska köket
- För andra betydelser, titta Amerikanska köket (olika betydelser).
Amerikanska köket existerar ett samlingsbeteckning till dem matvanor samt den matkultur likt existerar speciell på grund av USA. ett sektion från matkulturen besitter utvecklats ur detta ursprungsamerikanska köket , samt sålunda småningom kom befolkningen för att domineras från dem europeiska kolonisatörerna samt deras ättlingar, vilka förde tillsammans med sig helt andra ingredienser samt matvanor ifrån olika håll inom Europa, vilket kombinerades tillsammans med inhemska ingredienser vilket exempelvis kalkonkött.
Matvanorna kompletterades beneath 1800- samt 1900-talen inom samt tillsammans invandringen ifrån länder även utanför Europa. Landets varenda olika kulturer besitter skapat ett massiv variation samt en kök tillsammans flera olika influenser. Amerikansk matkultur innefattar även snabbmat såsom representeras från en flertal olika länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något inom både föda samt beverage vilket lyckat marknadsföra sina varor ovan kurera världen.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Före 1492
[redigera | redigera wikitext]Innan dem alianska kolonisatörerna kom mot Nordamerika skiljde sig matvanorna många ifrån huvuddel mot tätort. flera olika ingredienser användes. Näringsbrist fanns en bekymmer på grund av dem flera olika jägare -samlarsamhällena. dem kunde ett fåtal allvarliga bekymmer tillsammans med underskott från olika näringsämnen vid vintern.[1]
Vanliga ingredienser
[redigera | redigera wikitext]Mat ifrån växtriket
[redigera | redigera wikitext]Indianerna använde minimalt 2000 olika växtarter inom sin matlagning.
Vanligt förekommande rotfrukter plats bland annat löken ifrån camaslöken, pilblad, bitterrot, lomatium, vild kålrot, sävrötter, ljus praktvinda tillsammans tillsammans med sötpotatisen samt vanlig rotfrukt. Vanliga vegetabilier plats bland andra prunkhallonetsskott samt stjälk, tussilago, strutbräken, törel, jättevallisneria, harsyra, trädgårdsportlak samt vild krasse. Detta existerar dock ingen trygg sak.
Även agavekronor samt blomskott, yuccapalmblommor, roten ifrån spetslansmossan, stjärnhyacintstjälkar, björnliljestjälkar, bredkaveldunrötter, smalbladade yuccapalmstjälkar samt sotolkronor förekom.[2][3][4][5][6][7][8]
Jordgubbar (Fragaria virginiana), vilka européerna kallade Virginia-jordgubbar vid bas från för att dem plats större än dem europeiska jordgubbarna, såväl vilket huckleberries, blåbär, körsbär, vinbär, krusbär, plommon, vildapel, hallon, sumakbär, enbär, almträd, fläderbär, hagtorn, pitaya, frukterna ifrån vita nattljus samt frukterna ifrån tandpalmliljan plats uppskattade frukter.
Några frukter plats endemiska till Nordamerika vid den tiden, bland annat frukterna ifrån olika arter från kaktus, agarita, aronia, persimon samt vilda strandplommon.[2][3][4][5][6][9][7][8]
Nötter plats en även en viktigt livsmedel, mot modell pekannötter, bokollon, hickorynötter, hasselnötter, kastanjer, chinquapin, svarta valnötter samt valnötter.
Ekollon användes ofta mot för att utföra olja vid på grund av smakens skull, samt malda mot mjöl för att blanda tillsammans med majsmjöl på grund av för att förtjocka soppor tillsammans, samt friterade inom kakor samt bakverk. detta från indianerna maximalt nyttja sädesslaget plats majs, medan vildris (inte en riktigt sädesslag) användes många inom dem södra regionerna.[9]
Fröna ifrån olika plantor användes även många, liksom mat, frön ifrån släktet sporobolus, frön ifrån släktet portulaca, törel, solrosfrön samt elefantsnablar.[2][3][5][6][10][8]
Kött samt fågel
[redigera | redigera wikitext]Det animalisk föda man åt maximalt fanns viltkött.
Bland dem större viltdjuren uppskattades bisonoxe, hjort, älg, tjockhornsfår, björn, puma, tillsammans tillsammans med get samt gaffelantilop inom regionerna kring Rocky Mountain. dem mindre viltdjuren kokades, mot modell kaniner, tvättbjörnar, pungråttor, ekorrar, skogsråttor, jordekorrar, skogsmurmeldjur, pekarisvin, prärievargar, skunkar, grävlingar, gnagare samt trädpiggsvin. Viltfåglar vilket uppskattades fanns bland andra kalkoner, rapphönor, vaktlar, duvor, musiker, lärkor samt fiskgjusar.
Sjöfåglar åts relativt många, speciellt vid kusterna, exempelvis ankor, gäss, svanar samt tranor.
Amfibiska köttsorter man åt fanns bland annat alligatorer samt grodor, var låren plats detta man åt, framförallt låret ifrån oxgrodor. Sniglar uppskattades även, tillsammans tillsammans med olika sköldpaddor, såsom guldsköldpaddor, skogsbäcksköldpaddor samt snappsköldpaddor samt deras oval form.
Dessutom ansågs havssköldpaddor samt soppsköldpadda existera enstaka betydande andlig köttprodukt från indianerna.[9]
Fisk samt skaldjur
[redigera | redigera wikitext]De saltvattensfiskar liksom åts maximalt från indianerna plats torsk, bergtunga, skrubbskädda, sill, hälleflundra, stör, nors, havsgösar (på östkusten) samt eulachon (på västkusten). omröstning jagades från indianerna vid nordvästkusten, speciellt från stammen makah, samt användes till animalisk föda samt olja.[11]Säl samt valross uppskattades även.
Ål åts inom region Finger Lakes inom New York. Malar verkar äga varit väldigt uppskattade inom vissa stammar, mot modell från modocerna. Olika kräftdjur man åt plats mot modell räkor, hummer, kräftor, dungenesskrabbor (i nordväst) samt blåkrabbor (i öst). andra skaldjur likt uppskattades fanns bland andra havsöron samt "geoduck" vid Kaliforniens kust, medan detta vid östkusten åts "surf clam", "quahog" samt sandmussla.
Ostron åts vid båda kusterna, liksom exempelvis blåmussla samt strandsnäcka.[9]
Matlagningsmetoder
[redigera | redigera wikitext]Indianerna lagade föda vid en antal olika sätt. Man grillade ofta. Spit roasting ovan ett gropugn plats även en vanligt sätt. vegetabilier, framförallt rotfrukter, kokades ofta direkt inom askan ifrån elden.
Eftersom dem tidiga indianerna ej kunde tillverka föremål gjorda av lera och brända i en ugn för att nyttja direkt ovan ett flamma därför utvecklade dem ett teknik likt äger gjort för att flera antropologer kallar dem stenkokare.
Indianerna hettade upp stenar direkt inom enstaka flamma samt tillsatte sen stenarna inom enstaka gryta fylld tillsammans med en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig tills detta började koka därför för att köttet alternativt grönsakerna kokades. ett ytterligare teknik fanns för att nyttja enstaka tom bisonoxmage fylld tillsammans olika livsmedel samt upphängd ovan ett sval flamma. Elden klarade ej från för att koka köttet inom buk dock då köttet skulle tillagas således tillsattes värmda stenar även.
Några indianer använde lädret ifrån bisonoxen vid identisk sätt.[9]
Indianerna brukar ses vilket dem inledande inom Amerika för att producera brandsäker föremål gjorda av lera och brända i en ugn för att placera direkt ovan ett flamma. inom vilket liksom för tillfället existerar sydvästra USA skapade indianerna ugnar gjorda från soltorkat tegel kallat hornos, till för att baka saker såsom bakverk, från majsmjöl.
Recept: Abalone tillsammans med shiitake.Indianer inom andra delar från Amerika gjorde ugnar från grävda gropar. Dessa gropar användes även till för att koka med ånga föda genom för att tillsätta värmda stenar alternativt glödkol samt sedermera tång alternativt majshylsor placerat vid toppen till för att koka med ånga vattenlevande djur samt skaldjur såväl vilket grönsaker; potatisar skulle tillsättas utan skal samt majs tillsammans med skal.
Detta skulle senare bli talat angående såsom musselkokning från kolonisatörerna. Hålet fanns även en område till för att producera dagens Boston-bakade bönor gjorda från frön från växter ofta använda som mat, lönnsirap samt lite björnfett.[9]
Kolonialtiden
[redigera | redigera wikitext]När kolonisatörerna kom mot Amerika försökte dem kultivera likt hur dem odlade inom sina hemländer.
vid identisk sätt jagad dem varelse till klädernas samt köttets skull. Genom hårt sysselsättning samt affär tillsammans Storbritannien, Västindien samt andra regioner, plats kolonisatörerna kapabla för att etablera sig själva inom dem amerikanska kolonierna tillsammans med en matrum liknande deras tidigare matrum. detta fanns några undantag inom kosten, därför såsom lokala växter samt vilt, dock kolonisatörerna försökte nyttja dem inhemska varor liksom dem kände mot, samt inom annat fall ignorerades dem.
Kolonisatörernas matlagningsvanor liknade den brittiska matkulturen fram mot revolutionen.[12]
Det fanns en allmänt förakt till fransk matlagning, mot samt tillsammans bland dem franska hugenotterna inom South Carolina samt fransk-kanadensare. enstaka från kokböckerna vilket nådde succé inom kolonierna plats The Art of Cookery Made Plain and Easy skriven från Hannah Glasse, skriven tillsammans förakt till den franska matlagningskulturen, påståendes för att "det personer som inte kan se dårskap från denna period likt snarare skulle luras från ett fransk stolle, än för att ge uppmuntran mot enstaka utmärkt engelsk maträtt!"
Av dem franskarecepten säger denna för att denna "...
anser existerar en märkligt virrvarr från skräp."[13] Föraktet förstärktes beneath kriget mellan fransmännen samt indianerna mellan 1754 samt 1764 samt beneath samt efter kriget antingen deporterades fransmännen alternativt sålunda tvingades dem, likt akadierna för att flytta mot Louisiana. dem akadiska fransmännen kom för att påverka matvanorna inom Louisiana många, dock ägde lite alternativt ingen effekt vid matvanorna utanför Louisiana.[12]
Vanliga ingredienser
[redigera | redigera wikitext]Kolonisatörernas matvanor skiljde sig beroende vid fanns dem bosatte sig.
inom New England plats matvanorna väldigt lika Storbritanniens. enstaka slående skillnad till kolonisatörerna på denna plats jämfört tillsammans andra regioner fanns säsongsanpassningen.[14] Medan man inom dem södra kolonierna kunde kultivera nästan kurera året runt, fanns växtsäsongen inom dem nordliga kolonierna begränsad. Dessutom gav kolonisatörernas att vara nära något mot havet ny vattenlevande djur såsom enstaka sektion från dieten, framförallt inom dem nordliga kolonierna.
Vete, detta sädesslag vilket användes för att baka tillsammans med hemma inom Storbritannien, plats närmast omöjligt för att ett fåtal för att växa, samt veteimporter plats långt ifrån vilket man ägde råd med.[15] Ersättningar inom fall liksom detta fanns majsmjöl. Johnykakan, en slags tunnbröd, fanns enstaka dålig belöning på grund av bröd av vete dock accepterades ändå likt ett svar inom New England.[14]
Boskap samt jakt
[redigera | redigera wikitext]I New England plats viltjakt från massiv innebörd.
Viltköttet utgjorde ett massiv sektion från kosten samt kunde man ej jaga egen köpte man köttet från andra. jaktverksamhet såsom köttkälla plats mer populärt än djurhushållning, då detta krävdes många mindre sysselsättning för att försvara djuren mot andra människor. Man åt många hjort, björn, bisonoxe samt vildkalkon. dem större styckningsdetaljerna rostades samt serverades tillsammans vinbärssås, medan dem mindre blev ingredienser inom soppor, grytor, korvar, pajer samt piroger.[12]
Förutom vilt sålunda plats fårkött en animalisk föda liksom kolonisatörer ofta åt.
dem spanska kolonisatörerna inom Florida introducerade ursprungligen fåret inom Amerika. inom norr däremot plats detta holländare samt engelsmän liksom introducerade fåret. Man behöll fåret då engelsmännen föredrog detta före kreatur.[12] Fåret fanns viktigt då detta förutom ullen resulterade inom animalisk föda, då fåret plats till gammalt till för att producera ull.[9] Fodret liksom fåren åt gav köttet enstaka karaktäristiskt kraftfull, mustig smakupplevelse samt enstaka segare konsistens såsom kräver ett långsam tillagning på grund av för att erhålla mört.[16]
Fetter samt oljor
[redigera | redigera wikitext]Några animaliska fetter samt oljor ingick inom detta mesta från kolonisatörernas föda.
flera bostad ägde hjortskinnssäckar fulla tillsammans björnolja för att koka tillsammans med, medan stelnat björnfett påminde angående baksmör.
Havsöron, även känd vilket abalone alternativt öronsnäckor, (Haliotidae) existerar enstaka släkt från framgälade snäckor.Kvarlämnat grisfett användes framförallt då man tillverkade bacon. Grisfett användes oftare inom dem södra delarna än inom dem norra då spanjorer introducerade svin tidigare inom södern. Kolonisatörerna uppskattade fett inom matlagning även, dock detta plats sällsynt innan amerikanska revolutionen då boskap ej plats således vanligt än.[12]
Fisk samt skaldjur
[redigera | redigera wikitext]Den amerikanska hummern plats enstaka grundstomme inom den koloniala kosten.
dem liksom levde nära New Englands kust åt ofta vattendjur, kräftdjur samt andra vattenlevande varelse. Kolonisatörerna åt stora mängder sköldpadda samt detta fanns enstaka delikatess likt exporterades mot Europa. Torsk inom både ny samt behandlad med salt struktur uppskattades. Den saltades på grund av för att ett fåtal längre hållbarhet. Den bästa torsken plats vanligtvis torkad dock, samt exporterad mot Medelhavet inom utbyte mot fruktbarhet liksom ej fanns inom dem amerikanska kolonierna.[9]
Grönsaker
[redigera | redigera wikitext]Ett antal vegetabilier växte inom dem norra kolonierna, mot modell kålrot, lök, vitkål, morot samt palsternacka tillsammans tillsammans med frön från växter ofta använda som mat, baljväxter samt ärtväxter.
Dessa vegetabilier klarade sig utmärkt genom dem kallare månaderna inom förvaring. andra vegetabilier saltades alternativt lades in till konservering, mot modell gurka. vid bas från säsongernas temperatursvängningar åts färska vegetabilier enbart beneath sommarmånaderna. Pumpor samt kalebasser fanns andra vegetabilier vilket växte god inom dem nordliga kolonierna samt användes ofta vilket foder åt vilt angående dem ej åts.
Förutom grönsakerna växte en stort antal frukter säsongsvis. Frukter såsom ej åts upp beneath säsongen blev ofta bevarade vilket sylt, pajer alternativt liknande.[14]
Alkoholhaltiga drycker
[redigera | redigera wikitext]Före revolutionen drack man inom New England enstaka massiv mängd rom samt maltdryck, då dem ägde relativt utmärkt resurs mot råvarorna såsom behövdes på grund av för att producera dryckerna.
Rommens huvudingrediens, melass, plats enkel för att ett fåtal tag vid via affär tillsammans Västindien. inom landets inre delar fanns whiskey populärt eftersom man var ej ägde sålunda massiv resurser mot sockerrör. dem ägde passage mot majs samt råg, likt dem producerade whiskeyn av.[15] Emellertid ansåg flera ända fram mot revolutionen för att whiskey plats ett ohyfsad dricka likt ej passade för att förtära, då flera trodde för att den gjorde för att dem fattiga blev hesa samt ovårdade alkoholister.[17]
En sak liksom plats betydelsefull inom öltillverkningen likt ej växte god inom kolonierna plats klätterväxt.
klätterväxt växte bara vild inom Amerika samt därför plats man beroende från import ifrån Storbritannien samt andra länder på grund av för att dem skulle behärska producera maltdryck. Förutom dessa alkoholbaserade varor producerade inom Amerika, förekom andra drycker ofta hos köpmän, mot modell alkoholhaltig samt brandy.[15]
Södra USA
[redigera | redigera wikitext]I jämförelse tillsammans dem nordliga kolonierna, fanns dem sydliga kolonierna ganska olika då detta gällde konsumtion från jordbruksprodukter.
mot skillnad ifrån kolonierna inom norr ägde ej dem södra kolonierna någon huvud kulturregion. Höglanden samt låglanden utgjorde numeriskt värde huvuddelar från dem södra kolonierna. Slavarna samt dem fattiga åt ofta identisk diet, vilken bestod från flera inhemska amerikanska livsmedel. Saltat alternativt bearbetat med rök griskött kompletterade ofta den vegetariska dieten. Fattiga vid ruralt område åt ofta ekorrar, pungråttor, kaniner alternativt andra skogsdjur.
Boende vid "Riskusten" åt ofta många ris, medan sädesslaget till resten från dem fattiga samt slavarna inom södern fanns majsmjöl liksom främst användes mot bakverk samt gröt. Vete fanns ej en alternativ till dem flesta vilket levde inom dem södra kolonierna.[15]
Matlagningen vid höglandet innehöll ofta vitkål, brytbönor samt rotfrukt, medan dem flesta undvek sötpotatis samt jordnötter.
dem rika vita vid höglandet undvek livsmedel liksom importerades ifrån Afrika vid bas från för att detta innebar underlägsenhet gentemot dem afrikanska slavarna. dem såsom kunde kultivera alternativt köpa vete åt ofta kakor mot morgonmål tillsammans tillsammans med fläskkött. Saltat fläskkött plats basen på grund av samtliga måltider, då detta användes inom tillagningen från vegetabilier på grund av smaksättning, förutom dess direkta bruk såsom ett proteinkälla.[15]
Låglandet, vilket inkluderade dem flesta akadiskafranska regionerna från Louisiana samt dem omgivande områdena, innehöll enstaka varierande matkultur tillsammans med flera influenser ifrån Afrika samt Karibien, samt ej bara detta franska köket.
detta betydde för att ris spelade enstaka massiv roll eftersom den plats således nödvändig inom dem afrikanska samt karibiska matvanorna. Dessutom kom resurser vid animalisk föda vid låglandet mestadels ifrån sjömat samt skaldjur samt viltkött. dem flesta maträtterna innehöll pepprig, likt detta existerar än idag.[15] Intressant existerar för att även ifall engelsmännen ägde en stort förakt på grund av fransk föda, såväl vilket flera från dem ursprungliga livsmedlen inom kolonierna, således kände fransmännen ej detsamma till dem inhemska råvarorna.
Faktum existerar för att dem uppskattade dem ursprungliga ingredienserna samt maträtterna.[12]
1800- samt 1900-talen
[redigera | redigera wikitext]Ett kännetecken till USA:s kök existerar blandningen från etniska samt regionala influenser såsom skapat helt nya matvanor. Matlagningen inom södra USA existerar mot modell märkbart influerat från Afrika, land i västeuropa samt Mexiko bland flera.
detta asiatiska köket besitter spelat enstaka särskilt massiv roll inom Amerikas kök.[18] Även angående flera typiska amerikanska maträtter äger sitt ursprung inom andra länder besitter amerikanska kockar förändrat dem fullständigt, mot den grad för att rätten anses artikel amerikansk. snabbmatsrätt existerar ursprungligen enstaka tysk maträtt likt blev tagna mot USA från tyska invandrare dock vilket beneath årens lopp äger blivit således modifierad för att den kunna anses existera amerikansk.
Pizza existerar en annat modell, då den italienska pizzan skiljer sig avsevärt ifrån pizzan inom USA.[19]
Många amerikanska matföretag utvecklar nya varor likt kräver minimal förberedelse, såsom frysta förrätter.[20] Några storkök tar fram egna anvisning på grund av för att erhålla konsumenterna för att välja deras varor. flera från dessa anvisning äger blivit väldigt populära.
General Mills Betty Crocker's Cookbook, ursprunglig publicerad 1950 samt reviderad idag inom sin 10:e version, existerar en modell likt finns inom flera amerikanska hem.[21]
Regionala matvanor
[redigera | redigera wikitext]Till resultat från USA:s stora yta äger landet stora regionala variationer gällande maten. USA:s regionala matvanor existerar kännetecknade från dess extrema variation samt vana var varenda område besitter sina egna utpräglade matvanor.
New England
[redigera | redigera wikitext]New England existerar beläget allra längst bort upp inom nordöstlig USA samt inkluderar dem sex staternaConnecticut, Maine, Massachusetts, New Hampshire, Rhode Island samt Vermont. inom region finns traditioner tillsammans med starka anknytningar mot Storbritannien. detta indianska köket blev ett sektion från matvanorna vilket dem tidiga kolonisatörerna tog tillsammans sig.
New Englands matvanor äger sitt ursprung inom sina koloniala rötter såsom kännetecknades från en praktiskt sinnelag, ödmjukhet samt enstaka vilja för att förtära vad liksom helst förutom vilket dem fanns vana nära inom sina hemländer.[12] ett massiv sektion från matvanorna började tillsammans med en-gryts-matlagning vilket resulterade inom maträtter såsom succotash, bakade frön från växter ofta använda som mat tillsammans flera.[22] Hummer existerar ett betydelsefull sektion från köket, den finns vid regionens kuster.
andra skaldjur nära landremsa vid havet inkluderar neck clams, pilgrimsmusslor, blåmusslor, ostron, sandsnäckor samt knivmusslor. flera från dessa skaldjur ingår inom den gammal maträtten clambake. Clambake existerar idag känt såsom enstaka kolonial tolkning från indiansk tradition.[22]
Labruskavindruvor användes vilket vindruvsjuice från företag såsom Welch's, samt mot sylt.
Kosher-viner från företag likt Mogen David samt Manischewitz tillsammans tillsammans med andra vinfabriker gjorde förbättrad kvalitetsviner. Bland äpplen ifrån New England fanns dem ursprungliga sorterna, Baldwin, Lady, Mother, Pomme Grise, Porter, Roxbury Russet, Wright, Sops of Wine, Peck's pleasant, Titus Pippin, Westfield-Seek-No-Further samt Duchess of Oldenburg. Tranbär existerar viktiga små frukter från växter inom regionen.[22]
Etniska influenser
[redigera | redigera wikitext]Moderna trender samt återgång mot traditionen
[redigera | redigera wikitext]Under 1980-talet startade enstaka rörelse bland kända kockar till för att förmå amerikanerna för att börja laga etnisk föda inom dess regionala traditioner.
enstaka från dem liksom gick tillsammans inledningsvis plats Paul Prodhomme, likt kalenderår 1984 inledande gången gav ut den nydanande kokbokenPaul Prodhomme's Louisiana Kitchen, genom för att förklara ovan 200 års saga från kreolsk samt kajunsk matlagning. Hans succé inspirerade snabbt andra kockar. Norman van Aken tog mot sig matlagningsvanorna ifrån Florida tillsammans tillsammans flera etniska samt globaliserade element inom hans Feast of Sunlight cookbook ifrån 1988.
Rörelsen blev mot slut känd ovan all världen då Kalifornien blev uppslukade inom rörelsen, liksom skenbart började leda trenden själva, inom mot modell den populära restaurangen Chez Panisse inom Berkeley. Kockar vilket tog mot sig detta nya globaliserade köket fanns bland andra celebriteter likt Jeremiah Tower samt Wolfgang Puck, båda före detta kollegor vid restaurangen.
Puck fortsatte för att förklara sin tilltro mot moderna amerikanska maträtter inom introduktionen mot Wolfgang Pucks kokbok:
Ett annat stort genombrott, vars upphovsmän ansågs artikel galna, existerar blandningen från etniska matlagningsvanor. detta existerar ej alls ovanligt för att hitta rå vattenlevande djur bredvid tortillas vid identisk matsedel. Etniska blandningar förekommer även då typiska element blandas inom en anvisning.
detta denna plats landet existerar, trots allt, enstaka gigantisk smältdegel. Varför skulle dess matlagningsvanor ej illustrera den amerikanska förändringen från variation mot enighet?[23]
Pucks före detta arbetskamrat, Jeremiah Tower, blev enstaka förman till kalifornisk föda samt överhuvudtaget den amerikanska matrevolutionen. beneath tiden blev Chez Panisse enstaka framstående matställe liksom populariserades inom ett litteratur från Paul Bertolli samt ägare Alice Waters, Chez Panisse Cooking, tid 1988.
Kokboken verkade på grund av för att utföra restaurangens koncept samt tänkesätt än förbättrad. Boken tog mot sig Amerikas naturliga gåvor, framförallt kaliforniska, då dem innehöll anvisning likt reflekterade Bertolis samt Waters uppskattning på grund av både norditaliensk samt fransk matlagning.
Tidiga etniska influenser
[redigera | redigera wikitext]Medan dem allra första matlagningsvanorna ifrån USA huvudsakligen fanns påverkade från detta indianska köket, dem 13 koloniernas matlagningsvanor alternativt den amerikanska söderns matlagningsvanor, sålunda påverkades landets matlagningsvanor, dess gastronomi samt den ökande kulinariska konsten än mer från befolkningens varierande etniska mix samt invandrarmodeller beneath 1900-talet fram mot nutid.
Havsöron kallas även abalone alternativt öronsnäckor samt existerar en släkte från framgälade snäckor inom familjen haliotissnäckor tillsammans med knappt 50 arter, de.Några från dem etniska grupperna såsom fortsatte påverka matlagningen fanns på denna plats förut medan andra kom inom en större antal beneath "Den stora transatlantiska migrationen" (1870-1914) alternativt andra massinvandringar.
Några från dem etniska influenserna kunde finnas inom landet ifrån tiden efter Amerikanska revolutionen samt in inom USA:s bakgrund från kontinental expansion beneath nästan bota 1800-talet.
Senare etniska influenser
[redigera | redigera wikitext]Andra etniska grupper kunna visserligen äga kommit mot USA före 1900-talet dock dem fanns varken sektion från dem primära koloniala nybyggarna, inhemska indianer, latinamerikaner, slavar alternativt kreoler. Likaledes plats deras invånarantal troligen ej lika stora vilket dem andra redan befintlig etniska grupperna alternativt dem efterföljande populationerna från deras personlig respektive etnicitet kommande beneath år fram mot "The great transatlantic Migration" samt andra massinvandringar beneath 1800-talet.
Detta skulle även omfatta vad likt existerar dagens USA var varenda års folkräkning samt invandringsantal ändrades, således ändrande nationens kulturella influenser. Den senare invandringen mot USA influerade detta regionala samt nationella köket. flera andra etniska grupper besitter ytterligare bidragit mot detta amerikanska köket, vissa tillsammans större konsekvens samt succé än andra.
dem italienska, mexikanska samt kinesiska (kantonesiska) köken äger faktiskt sällat sig mot huvudinriktningen.
Dessa tre köken besitter blivit således inpräglade inom den Amerikanska kulturen för att dem ej längre existerar utländska på grund av den Amerikanska gommen. i enlighet med studier, således existerar mer än 9 från 10 konsumenter välbekanta tillsammans samt äger testat dessa köken, samt runt hälften säger sig förtära dem ofta. Efterforskningen indikerar även för att Italienare, Mexikaner samt Kineser (kantoneser) besitter blivit inrättad mot den grad för att autenticitet ej längre existerar en oro till konsumenter.[24]
Bidrag ifrån dessa etniska matrum besitter blivit lika vanliga vilket sedvänja "amerikanska" maträtter likt hot dog, snabbmatsrätt, biffstekar, körsbärspaj, Coca-Cola, milkshake, friterad kyckling samt sålunda vidare.
Nuförtiden äger amerikaner även ett överallt närvarande konsumtion från maträtter likt pizza, pasta, tacos samt burritos mot General Tso's Chicken samt lyckokakor.
Kända amerikanska kockar
[redigera | redigera wikitext]Amerikanska kockar äger blivit inflytelserika både inom matindustrin samt inom populärkultur. enstaka nödvändig kock beneath 1800-talet fanns Charles Ranhofer vid Delmonico's restaurant inom New York.
Amerikansk matlagning äger exporterats ovan all världen, både genom den globala expansionen från restaurangkedjor såsom T.G.I. Friday's samt McDonald's samt ansträngningar från individuella traktörer såsom Bob Payton, tillräknad bedriften för att föra Amerikansk pizza mot Storbritannien.[25]
Den inledande generationen tv-kockar såsom Robert Carrier samt Julia Child tenderade för att koncentrera sig vid matlagning baserad huvudsakligen vid europeiska matrum, framför allt franska samt italienska.
Bara beneath 1970-talet samt 1980-talet bytte tv-kockar såsom James Beard samt Jeff Smith fokus mot inhemsk matlagningskultur, speciellt ifrån olika etniska grupper inom landet. Kända amerikanska kockar existerar mot modell Thomas Keller, Charlie Trotter, Grant Achatz, Alfred Portale, Paul Prudhomme, Paul Bertolli, Mario Batali, Alice Waters, Emeril Lagasse, katt Cora samt tv-kockar vilket Bobby Flay, Ina Garten samt Todd English.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, Cuisine of the United States, 3 juni 2009.
- ^Hyde, George E. (1959). Indians of the High Plains: From the Prehistoric Period to the Coming of Europeans. Oklahoma: University of Oklahoma Press. .
- ^ [abc] Basso, Keith H.
(1983). "Western Apache". in Ortiz, A.. Handbook of North American Indians: Southwest. 10. Washington, D.C.: Smithsonian Institution. pp. 462-488.
- ^ [abc] Foster, Morris W; McCollough, Martha (2001). "Western Apache". in DeMallie, R. J.. Handbook of North American Indians: Plains. 13. Washington, D.C.: Smithsonian Institution. pp. 926-939.
- ^ [ab] Opler, Morris E (1936).
A summary of Jicarilla Apache culture. 38. American Anthropologist. pp. 202-223.
- ^ [abc] Opler, Morris E. (1941). An Apache life-way: The economic, social, and religious institutions of the Chiricahua Indians. Chicago: The University of Chicago Press.
- ^ [abc] Opler, Morris E (1983a). "Chiricahua Apache".
in Ortiz, A.. Handbook of North American Indians: Southwest. 10. Washington, D.C.: Smithsonian Institution. pp. 401-418.
- ^ [ab] Opler, Morris E (1983b). "Mescalero Apache". in Ortiz, A.. Handbook of North American Indians: Southwest. 10. Washington, D.C.: Smithsonian Institution. pp. 419-439
- ^ [abc] Tiller, Veronica E (1983).
"Jicarilla Apache". in Ortiz, A.. Handbook of North American Indians: Southwest. 10. Washington, D.C.: Smithsonian Institution. pp. 440-461.
- ^ [abcdefgh] Root, Waverly; dem Rochemont, Richard (1981). Eating in America: a History. New Jersey: The Ecco Press.
- ^Opler, Morris E (1983b).
"Mescalero Apache". in Ortiz, A.. Handbook of North American Indians: Southwest. 10. Washington, D.C.: Smithsonian Institution. pp. 419-439.
- ^Faktaruta från makahs valkommissionArkiverad 26 juni 2009 hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^ [abcdefg] Smith, Andrew F. (2004). The Oxford Encyclopedia of Food and Drink in amerika.
Oxford: Oxford University Press.
- ^Glasse, Hannah (1750). Art of Cookery Made Easy. London.
- ^ [abc] Oliver, Sandra L. (2005). Food in Colonial and Federal amerika. London: Greenwood Press.
- ^ [abcdef] Pillsbury, Richard (1998). No utländsk Food: The American Diet in Time and Place.Havsöron (Abalone vid Brexitska) från sorten Awabi får fermentera inom sojasås i enlighet med hemligt samt uråldrigt japanskt recept.
- ^Amerikanska köket inom New York Times
- ^Crowgey, Henry G. (1971). Kentucky Bourbon: The Early Years of Whiskeymaking'. Kentucky: The University Press of Kentucky.
- ^Asian cuisine & Food
- ^Hamburgers & Hot-dogs - All-american food
- ^New York Times
- ^Face ValueArkiverad 15 september 2008 hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^ [abc] Danforth, Randi; Feierabend, Peter.; Chassman, Gary.yle.fi › Förrätter.
- ^Puck, Wolfgang (1986). The Wolfgang Puck Cookbook. New York: Random House.
- ^Hensley, Sue, National Restaurant Association.Det likt existerar aktuellt idag existerar odling existerar brunalgen, skräppe-tare även tidigare kallad sockertång, Saccharina latissima.
- ^New York Times
Westview.
(1998). Culinaria The United States: A Culinary upptäckt. New York: Konemann.
Article/ News Release, "International Cuisine Reaches America's Main Street," 10 August 2000.
| ||||||||||